Snart borta
Min nedräknare är snart klar. Två dagar. Imorgon åker vi hem efter julturné bland all släkt. Det har varit lite jobbigt att inte vara hemma på så lång tid men också lite skönt.
Ibland känns det dock jobbigt att vara nära släkten. Som igår när svärfar sa att han skulle ha tjugo barnbarn så han kunde täcka en vägg med fotografier. Han skojade naturligtvis, men det högg ändå lite i hjärtat. Han får vara glad om han får ett eller två barnbarn från oss... Om ens det.
Kina lättar på sina lagar på ett barn. Det betyder att det kommer finnas mindre barn att adoptera. Längre köer och fler sökanden.
Igår läste jag om en till blogg som plussat. Föreställde mig hur de reagerade. Kanske skrek av lycka, grät och bara var tillsammans, myste. Ibland dyker hemska tankar upp, jag vågar knappt erkänna dem för mig själv. "Om inte jag blir gravid ska ingen annan bli det heller." Men då fungerar det inte. Världen kretsar inte kring mig och saker kommer alltid inträffabsom jag inte kan styra över. Barn föds, äldre dör. Så är det bara. Jag menar ingen illa med mina tankar men de föds ur min frustration över vår situation. Vi har inte ens fått ett enda försök. Utan mediciner har jag ingen menscykel. I ett år har vi gått till läkare och fått prova olika behandlingar till ingen nytta. Ett år brukar de flesta bli gravida på!
Men jag lever och tar mig igenom det. Dag för dag, bit för bit. Det är bara hoppas att jag inte förlorar för stora bitar av mitt inre längs vägen. Men jag märker själv att jag är förändrad. Jag brukade vara annorlunda innan vi påbörjade detta. Men kanske att man hittar sig själv längs vägen också? Bitar man inte trodde fanns kanske passar? Jag kanske blir lite starkare, modigare och bättre. Man får se vid vägens ände.
skriven
"Vi har inte ens fått ett enda försök. Utan mediciner har jag ingen menscykel. I ett år har vi gått till läkare och fått prova olika behandlingar till ingen nytta. Ett år brukar de flesta bli gravida på!"
Det är samma för mig. Vi har iofs fått ett försök, i maj/juni förra året. Då fick jag ett fint ägg på 16 mm med hjälp av Puregon och blev ordinerad "ägglossningsspruta". Men så fick jag konstiga flytningar och mens alldeles för tidigt, så jag tror inte det blev någon bra ägglossning den gången. Efter det har jag antingen blivit överstimulerad eller understimulerad. Så ett försök har vi fått - på 16 månader :/