Självkänsla

Min självkänsla är på botten. Vi skulle ha ett möte på avdelningen och direkt tänkte jag att de skulle prata om hur mitt arbete och min prestation. Det gav mig ångest varje timme som bar fram till mötet där det visade sig att det var mer bara för att uppdatera oss vad alla gjorde.

Vi är bara ett par stycken på min avdelning. Alla utom jag är män. Yngre och äldre. Ingen av dem har barn och verkar inte vilja ha det heller. Det har blivit en grej nu att alla ska prata som om att de inte vill ha barn. "Kvinnorna på de andra avdelningarna pratar bara om barn, visst är det intressant?" så är tanken att alla ska börja skratta av ironin. Jag håller masken och skrattat med dem, men de skulle bara veta...
1 kmp:

skriven

Vilka töntar. Faktiskt så tror jag det sitter minst en till där som inte skrattar. Som också drömmer om barn men inte vågar erkänna det för då satsar man inte på karriären!
Eller så finns det fruar eller flickvänner i bakgrunden om vill men inte får. Saker är inte alltid som man tror.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: