Ung kvinna med pco som är ofrivilligt barnlös. Har provat pergotime som inte gav effekt. Gjort två ivf försök där den första slutade med minus och den andra frös de allt pga överstimulering. Äntligen gravid efter 3 FET!
Just nu har jag det lite svårt. Som liten var det jag och mamma mot världen. Min pappa var aldrig med fören jag blev tre år. Det var då han upptäckte att jag otvivelaktigt var hans dotter. Umgänget fortsatte med hans sida släkten lite då och då, ett par helger om året tills jag i tonåren vägrade och sa upp all kontakt. Jag visste inte varför men det var för att det aldrig var roligt. Jag såg inte fram emot att träffa honom utan det var en helg som jag helt enkelt inte kunde umgås med vänner.
Nu, flera år senare har den sista pusselbiten fallit på plats. Jag är dotter till en alkoholist. Han var stupfull flera gånger. Det var bråk om hur mycket han drack och han satte mig i flera konstiga situationer där jag skulle tycka det ena eller andra. Jag har inte sett honom som min pappa alls. Kallade honom ibland inte för pappa och fick då en tillsägelse att det var pappa han hette. Jag har aldrig trott att jag har haft en vidare bra pappa men jag trodde aldrig att jag skulle säga att jag är en dotter till en alkoholist.
Jag antar att de förekommer i alla olika typer av familjer.
Svar:Det har börjat lugna ner sig nu. Jag har tagit kontakt med en del ur släkten och kommit fram till vilka jag inte vill ha kontakt med. Just nu känns det inte konstigare än att jag har en vän jag skickar sms till ibland. Konstigt hur åtta år kan kännas som ingenting helt plötsligt.
skriven
Tråkigt att höra! :(
Styrkekramar till dig!!!