superduperbitterfitta.blogg.se

Resurser

Jag är inte korkad. Den offentliga vården har en viss bugdet. För sin bugdet har de en viss personal och för att klara sin budget har de en strikt ram att gå efter och vill helst inte gå utanför den, för det kostar pengar. Så enkelt är det. Kortfattat så vill inte sahlgrenska göra blastocyster på vårt nästa försök. För deras rutin är att inför ett blastocystförsök så tinar de alla, man får tillbaka ett (möjligen två) embryon och resten slängs. Kan ni förstå den chocken jag fick igår? Resten slängs. Även om det är flera som är bra så tar man det man behöver och kastar resten. Så inför varje ny ivf behandling så tömmer man frysen kan man säga. Det är deras rutin och de skyller på resursbrist. Jag förstår. Men jag får ändå en klump i magen. Jag har gett mycket av mig själv för att få de där embryon, jag har tagit medicin, jag har mått dåligt, haft mycket smärta och så bara kastar man bort dem. Det är att kasta en bit av mig. En bit av oss. Så det blir inget försök med blastocyster. För då hade vårt sista FET denna omgång brunnit inne. Jag vill göra något annorlunda för uppenbarligen passar vi inte in i deras ramar. Folk blir gravida med hjälp av sahlgrenska, självklart, men inte vi. Men vi har två frysförsök kvar och ett ivf försök (med tillhörande tre frysförsök) sen kan vi söka oss privat. Idag just nu så lutar jag mot att försöka privat sen. För privata alternativ är mer villiga att prova på nya saker och ge lite mer än vårt landsting. Två veckor kvar.