superduperbitterfitta.blogg.se - Blir man någonsin normal?

Blir man någonsin normal?

Det senaste året har jag förändrats. Jag är inte lika social, min umgängeskrets har minskat och består i stort sett av enbart ett par personer. Mitt humör har blivit mörkare och min humor mer svart. Jag skyller allt på stressen över ofrivillig barnlöshet. Jag längtar till den dagen vi har ett barn och jag förhoppningsvis kan släppa allt det tunga och svarta som tynger ner mig. Men blir man någonsin normal? Kan man glömma känslorna och kan jag återgå till hyr jag brukade vara förr?

1 Anonym:

skriven 2015-05-07 @ 13:45:21

Jag och min man har fått en dotter efter flera års kamp med sorger och bedrövelser och det har förändrat mig för livet. Naturligtvis är det mycket som blivit bättre sedan M kom men minnen finns kvar. Min och makens relation kan inte bli som innan men det är både på gott och ont! Jag är visare, gladare men också mer medveten om hur lite man kan påverka och hur lätt allt kan gå åt helvete...

Svar: Skönt att veta att faktiskt få ett barn hjälper mot alla känslor kring ofrivillig barnlöshet. I slutändan kanske det är en erfarenhet om inte annat.

Lilla jag

2 Anne:

skriven 2015-05-08 @ 19:16:11

Hej, precis så tänker jag också. Efter flera år av försök så ska vi ha barn om en vecka. Men fortfarande kan jag inte riktigt ta in och tro att det är sant. Och ännu känner jag mig inte glad. Jag tror givetvis att det kommer men många tankar som att "ja vi får se om allt går bra" och "ja man vet ju aldrig". Det är liksom svårt att släppa taget om de där mörka tankarna eftersom jag är så van att det alltid slutar med nån tragedi och att det inte går och så sitter jag där med sorg och rädsla.

Svar: Jag förstår att det kan vara svårt tro att det kommer gå hela vägen. Men jag hoppas att om jag någon gång skulle få ett plus så är det en milstolpe i sig. Visst, det är lätt att säga nu, men jag hoppas att kunna fokusera på det positiva då.

Lilla jag