RD 2

Det går långsamt framåt. Kan inte förstå varför dagarna går så långsamt när man ruvar. Men när man väl kommer hem är det full rulle.
Lutinus är inte fullt så hemskt som jag tyckte sist. Eller så har det bara att göra med att jag haft det värre. 

Jag väntar mig inget speciellt. Lyckas vi blir jag överlycklig! Lyckas vi inte så gör vi ett nytt försök i höst och bokar någon weekendresa över sommaren. Får försöka tänka att allt är så mycket enklare och billigare med bara ett barn. 

Var hungrig imorse, men det är nog bara en inbillning. Tycker jag är svullen, men det är nog bara en vanlig biverkning. Värmen gör det inte bättre heller. 
Precis som förra gången lever jag på som vanligt. Dricker cola och äter glass om jag känner för det. Kroppen ska baka och inte vara i katastrofläge över att jag fått för mig att socker är farligt. Mannen har beställt hem tester och jag känner bara ångest inför att testa. Men hade varit trevligt att veta innan nästa helg eftersom jag ska ut med mamma då.

Vi får se. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: