Helg igen

Igår var jag jätteglad. Kom överens med en kollega och tillsammans tyckte jag vi gjorde ett bra jobb. Jag insåg att om jag har tålamod med den personen så kan den faktiskt överaska mig. Jag ska köra med öppna kort och låta vår del av organisationen vara helt synlig, för det har de tidigare saknat och därför blir det ett annat sorts arbetsklimat nu!

Igår var jag glad. Nu är jag sur tills motsatsen bevisats. Det kanske är en slags varannandag humör jag kör på? Glad, sur, glad, sur.

Vet inte om jag skrivit detta men jag lunchade med en barndomsvän för ett par dagar sen. Vi är tre vänner som hängt ihop sedan mellanstadiet. Vännen jag pratade med har haft mer pojkvänner är jag kan räkna och bodde fram tills nyligen i en lägenhet. Nu flyttar Vännen hem igen "för att spara pengar" men egentligen handlar det om att barnen i den familjen är curlade till max och de längtar hem till mamma som sköter allt. Till kärnan i det hela. Vännen börjar fråga hur det går med våra behandlingar och jag förklarar lite kortfattat att nästa vecka blir det sprutor. När vi skiljs åt säger vännen "det är så konstigt att vi inte pratar om sånt här personligt. Vi är bara ytliga, du kan prata sånt här med mig". Jag svarar vänligt att det känns svårt när vi alla är på så olika nivåer i livet varpå vännenssäger "ja, vår andra kompis har väl aldrig ens kysst en kille!". Båda mina barndomsvänner frågar för de känner sig tvungna. Det är inget intresse för mig utan ett krystet "vi måste fråga, det kanske är jobbigt för henne". Dessa två vänner är så långt från att tänka på barn och familjeliv man kan komma!

Jag blir alltid så deppad när man verkligen hör på tonen att de hoppas på ett kort svar så vi kan prata om något annat...

Sur

Idag bestämde jag mig för att vara sur.

Nej, du ska inte hoppa in i en tråd om sprutor när du tar pergotime, glöm det! Det är svårt nog att hitta en tråd jag känner mig bekväm i utan att det ska hoppa in någon "nybörjare" som tror att alla kör samma behandling. "Jag var på kontroll på kliniken efter min första behandling och läkaren sa att jag kan få ägglossning nästa vecka", jamen grattis! Häng någonannanstans där någon bryr sig! Det är stor skillnad på att svälja några tabletter och att sätta en spruta i magen. Att känna att man är på randen till IVF och all psykisk stress det innebär. Att ha provat många behandlingar tidigare utan att lyckas!

Eller som en annan tråd jag var med i för ett tag sen som handlade om personer i en viss region som skulle gå på utredning. Jag skulle precis börja med sprutor och hoppade in där, två andra tjejer hade precis lyckats boka tid för utredning. Båda blir gravid innan de hunnit gå på första försöket. Det skiljer bara ett par veckor på dem... Snacka om ett slag i ansiktet?

Behövde jag ens vara orolig?

Naturligtvis är mensen precis som vanligt. En stor flod. Inte riktigt så illa men tillräckligt illa för att man måste byta skydd drygt tre gånger på en arbetsdag...