Det är över

Vi blev inte gravida på våra försök så nu är det över. Inga mer besök på sahlgrenska, det kapitlet är slut.
Om vi ska försöka mer så är det Carlanderska som gäller för vår del. För att maximera chanserna så tänker vi ett trepack som kostar 76 000.
Det sägs att det inte går att sätta en prislapp på ett barn, men i det här fallet blir det väldigt tydligt. Så mycket pengar för att få något som andra ser som "olyckor". Som vissa knappt behöver tänka på för att få. 

Vi har inte råd just nu. Det är den bittra sanningen. Husbygget går före allt, det är en boll i rullning som inte går att stoppa. Vi behöver ha pengarna för oförutsedda utgifter i och med bygget. Utöver det så kommer vi behöva göra saker själva när bygget är gjort, det går också före syskonförsök. 
Som jag ser det är nya ivfförsök drygt 2-3år bort. Vi är unga, vi har många år på oss att försöka med syskon. Men någonstans måste man ju se till sonen vi redan har och hur mycket pengar vi ska lägga på det. Det finns en gräns för när det inte blir försvarbart för ekonomin och det finns en gräns då man inte kan lägga all sin energi på mediciner och försök utan faktiskt får prioritera sin befintliga familj. Var den gränsen går är inte helt solklart.... 

Vad vi kommer testa är att äta lchf framöver. Det finns personer som svär över att allt kan lösas med lchf, även pcos. Så det är värt ett försök. Trots att jag inte ens är i närheten av att vara överviktig. Ligger förmodligen mitt på idealvikt närmare mot undervikt än övervikt. Men i det här läget greppar jag efter halmstrån. Funkar inte lchf kommer jag smörja med progesterall för att iallafall få en cykel och hoppas på det bästa. 

Besviken och ledsen är en underdrift. 

RD 0

Känns konstigt att vara "klara" med reproduktionsmedicin på sahlgrenska. Vi kommer inte göra fler insättningar där, det är slut nu. Inför idag hade vi två embryon i frysen, ett var godkänt och delade på sig, det andra var inte godkänt.
Nu har vi inget mer i frysen och om vi ska göra fler försök är det privat som gäller.

Nu är det bara den långa väntan kvar...

Något positivt

Något positivt i denna röra med att få syskon är att vi nu kommer ha ett hus nästa år. Vi har verkligen letat och gått på visningar men det har aldrig känts rätt för både plånbok och hjärta. Nu kommer vi istället bygga ett hus, vilket visade sig vara en ganska bra investering. Det är inte bara miljonärer som kan bygga hus, medelsvensson som vi har också råd att bygga.
Så vi kommer ägna drygt ett år åt detta och hoppas få flytta in nästa höst. 

Det som är bra i allt det här är att vi får annat att tänka på och alla som kommenterar om syskon kan vi enkelt svara att vi koncentrerar oss på att bygga hus istället. 

Vi har fått planeringen för nästa försök som kommer ske i augusti. Det känns läskigt och definitvt. Det är vårt sista försök hos sahlgrenska och nästa gång, om det nu blir någon, då är det fullskaligt ivf igen och det är inte billigt. 70 000kr för tre försök på privat klinik. Det är dyrare än en kamin till vårt hus.... Men självklart går inte lyckan för att kunna skaffa ett syskon att mätas i pengar. Samtidigt som det är en aspekt vi måste ta med. Har vi råd med syskon privat? Kommer vi komma till en punkt där vi struntar i det för det är för dyrt och vi tycker att vår son han blivit så stor och självständig?

Stora och jobbiga frågor.... Får sikta mig in på husbygget så tar vi allt som det kommer. Vi hörs i augusti igen.