Är det skillnad?

Jag kommer på mig själv att tänka om det är skillnad på att ha varit ofrivilligt barnlös länge eller inte.

Är det skillnad på ett par som kämpat i flera år med flertalet ivfer jämfört med ett par som kämpat ett par månader och endast prova t ex pergotime.

Är det skillnad på ett par som blir gravida efter sex år och ett par som blir gravida ett halvår efter första läkarbesöket?

Jag tycker faktiskt det är skillnad. Självklart har man känt samma smärta och förtvivlan men de som inte ens har sprungit på läkarbesök i ett år har inte riktigt känt botten av djupet. Det är faktiskt skillnad på att ha varit ofrivilligt barnlös i sex år jämfört med ett år.
Med sex års förtvivlan har man ett riktigt djup hål bakom sig och man har nog sedan länge lärt sig alla mediciner man kan få, olika metoder och olika alternativ. Säkerligen sökt information om adoption också.
Med ett års förtvivlan har man precis blivit van med att diskutera sitt sexliv med en läkare och slänga av sig kläderna för att blotta sig i en gynstol.

Skulle man ställa två par bredvid varandra där de ena har gjort ivfer och inte kunnat bli gravida på sex år och ett par som precis fått börja med pergotime så känner jag mer gemensamt med paret som kämpat längst. De andra har ju fortfarande god chans att lyckas med alla olika mediciner medan det andra paret ändå borde ha hunnit med att testa det mesta och inte riktigt vet vad de ska gå vidare med.

Det är skillnad. Fast det egentligen inte är någon skillnad för båda par är ofrivilligt barnlösa.
1 kmp:

skriven

Klart det är skillnad. Vi höll på med behandlingar i knappt 1,5 år och nu när jag bara har en månad kvar till bf känner jag mig nästan som en vanlig kvinna. Det är ju normalt att det tar 1 år för friska par. Vi lyckades på femte puregonbehandlingen, tredje ägglossningen. Även om det var långt mellan gångerna så var det fortfarande tredje ägglossningen.

Svar: Skönt att det inte bara är jag som känner så! Det var en blogg som förklarade hur jobbigt att var med ofrivilligt barnlös och behandlingar. De ställde sig i kö för IVF men blev gravida under tiden de åt pergotime. Jag tycker det är lite fusk, man har inte riktigt fått en bit av den stora hopplöshetens kaka. Pergotime är ett piller man tar fem dagar sen är det klart. Jag hade gett min högra som för att ha det så enkelt! Jag är nog bara bitter som vanligt...
Lilla jag

2 Libra:

skriven

Det är en stor skillnad. Jag hänger i en tråd på FL där de flesta gör första försöket. De har inte alls samma ångest som jag har som gör 6:e försöket och som har kämpat i över 5 år.

Depressionen sätter sig djupare och djupare för varje behandling man gör och för varje år som går. Tyvärr! :-/

Kram

Svar: Precis! Har man lyckats innan man ens börjat blanda in ivf i det hela har man aldrig riktigt varit där nere i mörkret...
Lilla jag

3 Mot Ett +:

skriven

Jag tror nog också att det är en stor skillnad, jag tycker att det är jobbigt efter "bara" strax över året och hoppas att jag slipper vänta i flera år till, om jag nu får säga så utan att det tas på fel sätt.

Håller tummarna för dig/er!

Svar: Självklart kan man då hoppas att inte behöva få hålla på med det här i flera år :) Det vore ju konstigt annars. Detta är ju inget man vill hålla på med flera gånger utan målet är ju att varje gång lyckas!
Lilla jag


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: