v15 (14+1)
För ett par dagar sedan berättade jag på mitt jobb att jag var gravid, så nu vet alla om det. Två personer har vid olika tillfällen frågat mig "var det planerat?" varpå jag vill slå dem i ansiktet. Vad fan är det för fråga? Jag svarade dock fint att det var planerat men oväntat vilket verkar ge intrycket av att vi lyckades på första försöket, vilket är ganska långt från sanningen... Men jag blir fortfarande arg när jag inser att folk tycker det är en okej fråga att ställa. Var det planerat eller en olycka. Ville ni ha barnet eller inte. Det blir så mycket underliggande meningar i det tycker jag.
Här hemma börjar det bli ont om byxor. Jag tror jag har tre eller fyra byxor kvar som går att använda, sen är det mammabyxor som gäller. Vilket skrämmer mig lite för det är så osexigt med mudden på byxorna. Lite löjligt av mig kanske, men ändå.
Vikten står på +2kg! Så jag tänker inte fundera mer på det :)
Nu ska vi snart ut på solresa och i oktober väntar RUL! Får vi se om mina misstankar om en pojke stämmer eller inte.
skriven
Oj! Så olika de kan vara, när folk frågat mig om de va planerat så har jag sett de som ett tillfälle att trycka dit dom och tala om för dom att ja, vi har kämpat länge och är jätteglada. Jag har sett de som ganska befriande och inte alls på de sättet du beskriver :) kanske har de som frågar själva upplevt hur de är att kämpa.