Två år senare

Helt galet att det är två år sedan vi såg pluset för första gången. Det som skulle bli vår son. 
Allt som hände där efter. Att tiden går fort är sant, men det är nästan löjligt vad snabbt det gått. 
 
Vad har hänt sen dess? Jag har bytt jobb, väldigt spännande och fick en lön jag aldrig trodde jag skulle kunna få. Nu är det nästan jämställt mellan mig och min man. 
Min man är fortfarande hemma med vår busunge och kommer vara det sommaren ut, sen är det dagis som gäller. Bara det känns skrämmande! 
Bilder vi tar på honom får mig att inse att han är inte en rund och go liten bebis utan en växande pojke. 
Han går inte ännu, han inväntar tillfället väl, och det hjälper mig hålla kvar i det sista bebisliknande av honom. 
 
Vi tittar på hus. Det är ett krav för framtiden. Vi vill ha en tomt där han kan få springa fritt och slippa grannen som klampar i trappor. 
 
Det går framåt. Innan detta året är slut tror jag att vi har ett hus. 
Och vem vet vad som planeras nästa år? 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: